slideshow 1 slideshow 2 slideshow 3 slideshow 4

Om skivan

"I mitt akvarium"
Släpps 25 januari 2012
Release konsert onsdag 25/1 på Södra Teatern Etablissemanget kl 20:30

Av Christer Olsson, Journalist

De är många nu.

Tjejerna som sjunger om sina såriga liv med blottade hjärtan.

Lisen Elwin är en av dem som gör det bäst.

Sin ljusa, skört bräckliga röst har hon alltid haft. Den röst som Benny Andersson beskrev som inlevelsefull, sorgsen och som tog skruv hos honom.

Nu har hon språket också. Efter den lovordade debuten med ”Coming Home” 2004 har hon börjat sjunga på svenska. Kanske blir det så när känslorna kommer för nära. Blir för viktiga för att hållas på distans. Vill man skulle man kunna kalla ”I mitt akvarium” för Lisens skilsmässoplatta. Flera av sångerna handlar om kraschade relationer. Men också om vardagsliv, kärleken till sonen Julius och hoppet om nytt liv, en ny kärlek.

- Jag tycker det är så otroligt mycket roligare att både sjunga och skriva på svenska, säger hon en eftermiddag över sitt köksbord på Söder i Stockholm. Jag är inte så rädd att lämna ut mig längre. Nu känner jag att jag kan stå för det jag känner och tycker.

En av skivans höjdpunkter är ”Ensamhet är priset”, en vemodig duett med Stefan Sundström.

- Den handlar om att man får betala ett högt pris för de tuffa beslut man är tvungen att ta. Jag skrev den precis när jag höll på att bryta upp ur en relation.

En annan låt med botten i en sprucken relation är ”Jag läste din blogg” – en sång om faran med att vara alltför öppen på Internet.

- Det är en sann historia, säger Lisen. Jag hade en relation med en kille en kort tid, vi var väldigt förtjusta i varandra, men plötsligt bara försvann han... Jag var helt knäckt. Flera år senare ville han vara min kompis på Facebook och då såg jag att han träffat någon. Vid något tillfälle gick jag in på hennes blogg och det visade sig att precis samma historia hade hänt henne. Jag kunde känna igen mig i allt hon skrev…

Den naivt oskuldsfulla ”Mamma varför?” är skriven till sonen Julius, som själv är med och trallar i slutet av låten, men har en olycksbådande underström.

”Mamma varför sjunger tanten?

Varför går hon nära kanten?

Varför låter tåget så?

Varför slutar tunnelbanan gå?”

- Vi var vid Björns trädgård och skulle gå ner i tunnelbanan och då sitter en tant där och skrålar och sjunger. Julius blev så fascinerad av henne, och när vi kom ut sade han, ”mamma, jag vill också sitta på en bänk och vara tokig och sjunga sånger!”

När hon inte uppträder med sin musik har Lisen bl a arbetat med unga tjejer med kriminalitet och missbruksproblem på fängelser och s k LVU-hem. Texten till ”Tillsammans” kommer från en av tjejerna på ett LVU-hem.

- Hon skrev fantastiska texter som hon lade ut på nätet. Det är så tragiskt, för nu är hon död av en överdos morfin.

Tillsammans med sångerskan Maria Blom driver hon också ett låtskrivarprojekt med interner på Mariefredsanstalten.

- ”Låsta rum” skrev jag efter att ha spelat första gången på ett fängelse.

”Mörkret faller” kom till när Lisens pappa, TV-journalisten och samhällsdebattören Göran Elwin, dog under våren.

- Jag har varit på väg att ringa upp honom flera gånger och berätta hur det går med nya plattan, säger hon med sorg i rösten.

Musikaliskt går Lisen en balansgång mellan americana, modern vispop och country som är hennes egen. ”I Mitt Akvarium” har behållit den luftiga produktionen från debuten. Trummisen Norpan Eriksson, den mjukt lyriske gitarristen Staffan Johansson och basisten Paul Börjesson lägger en dynamisk bakgrund för Lisens röst medan Mats Qvarfords jordiga munspel färgar den bluesigt ilskna ”Här går min gräns”.

Lisen växte upp i ett hus på fashionabla Djurgården tillsammans pappa Göran, mamma Hélène, som är förlagsredaktör på Norstedts, och storasyster Cissi, journalist och chefredaktör för tidningen Chef.

- Cissi och jag sjöng jättemycket tillsammans när vi var små.

Efter ett år hoppade hon av gymnasiet och började köra med rockgruppen The Pushtwangers. När hon sen fick höra Joni Mitchell var inte steget långt till country.

- Jag gillar att det är enkla melodier, enkla texter. Det finns en ton där som går rakt in i mig. Jag har aldrig gillat den Nashville-producerade countryn, utan dragit mig till den mer folkmusik-baserade countrymusiken hos Nancy Griffiths, Emmylou Harris, Gillian Welch och Lucinda Williams.

Till slut kände Lisen att hon var tvungen att åka till Nashville.

- Jag åkte dit ensam, på vinst eller förlust. Jag hade ingenstans att bo, men fixade det när jag kom dit. Jag satt på ett hotell och kände mig ödslig och ensam och började ringa runt till folk…och alla jag ringde till var jättetrevliga!

Sen dess har det blivit flera Nashville-resor, och många samarbeten med kända låtskrivare som Tom Kimmel, som skrivit åt bl a Johnny Cash och Dolly Parton.

När det blev dags att göra en ny skiva hade Lisen bestämt sig – den här gången skulle det bli på svenska.

- Jag hade varit hemma med Julius och hade en massa låtar på svenska.

Mitt i inspelningen blev hon tvungen att åka till sjukhuset för att hennes pappa lagts in…

- Sedan pappa försvann har det blivit ännu tydligare hur viktig musiken är för mig. Musiken räddade mig från att gå under totalt – där kunde jag hämta kraft!

Sista låten på skivan är en inbjudan till den nya kärleken:

”Vi fyller våra glas med kärlek och vin

idag så är det fest

Fira hela natten med dans och musik

- du är min enda gäst”

Det där sista är inte riktigt sant.

Du är också inbjuden.

Theme by Danetsoft and Danang Probo Sayekti inspired by Maksimer